1863-1935 French Paul Signac Galleries Paul Victor Jules Signac was born in Paris on November 11, 1863. He followed a course of training in architecture before deciding at the age of 18 to pursue a career as a painter. He sailed around the coasts of Europe, painting the landscapes he encountered. He also painted scenes of cities in France in his later years. In 1884 he met Claude Monet and Georges Seurat. He was struck by the systematic working methods of Seurat and by his theory of colours and became Seurat's faithful supporter. Under his influence he abandoned the short brushstrokes of impressionism to experiment with scientifically juxtaposed small dots of pure colour, intended to combine and blend not on the canvas but in the viewer's eye, the defining feature of pointillism. Many of Signac's paintings are of the French coast. He left the capital each summer, to stay in the south of France in the village of Collioure or at St. Tropez, where he bought a house and invited his friends. In March 1889, he visited Vincent van Gogh at Arles. The next year he made a short trip to Italy, seeing Genoa, Florence, and Naples. The Port of Saint-Tropez, oil on canvas, 1901Signac loved sailing and began to travel in 1892, sailing a small boat to almost all the ports of France, to Holland, and around the Mediterranean as far as Constantinople, basing his boat at St. Tropez, which he "discovered". From his various ports of call, Signac brought back vibrant, colourful watercolors, sketched rapidly from nature. From these sketches, he painted large studio canvases that are carefully worked out in small, mosaic-like squares of color, quite different from the tiny, variegated dots previously used by Seurat. Signac himself experimented with various media. As well as oil paintings and watercolours he made etchings, lithographs, and many pen-and-ink sketches composed of small, laborious dots. The neo-impressionists influenced the next generation: Signac inspired Henri Matisse and Andr?? Derain in particular, thus playing a decisive role in the evolution of Fauvism. As president of the Societe des Artistes Ind??pendants from 1908 until his death, Signac encouraged younger artists (he was the first to buy a painting by Matisse) by exhibiting the controversial works of the Fauves and the Cubists.  Related Paintings of Paul Signac :. | By Paul Signac | woman | Pine | Smog obscured | The Port of SaintTropez, |
Related Artists:
Philip Alexius de Laszlo
Philip Alexius de Laszlo, MVO (30 April 1869 Budapest - 22 November 1937 London) was a Hungarian painter known particularly for his portraits of royal and aristocratic personages. Laszlo was born in Budapest as Laub Fulop Elek (Hungarian style with the surname first), the eldest son of a Jewish tailor. The family changed its name to Laszlo in 1891. As a young man, Laszlo apprenticed to a photographer while studying art, eventually earning a place at the National Academy of Art, where he studied under Bertalan Szekely and Karoly Lotz. He followed this with studies in Munich and Paris. Laszlo's portrait of Pope Leo XIII earned him a Grand Gold Medal at the Paris International Exhibition in 1900. In 1903 Laszlo moved from Budapest to Vienna. In 1907 he moved to England. He remained based in London for the rest of his life while traveling the world to fulfill commissions. Laszlo's patrons awarded him numerous honors and medals. In 1909 he was named an honorary Member of the Royal Victorian Order by King Edward VII of the United Kingdom. In 1912 he was ennobled by King Franz Joseph of Hungary; his surname became "Laszlo de Lombos". The family later shortened the name to "de Laszlo". Laszlo became a British citizen in 1914 but was interned for over twelve months in 1917 and 1918 during the First World War.
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Francois-Rene Moreaux
painted Announcement of Independence in 1844